Nu ligger jag i prinsess-sängen och väntar på att min man ska komma hem så jag kan ge honom en bamsekram. En andedräkts-puss kan han glömma att han får.
Idag är första dagen på länge som jag har känt att jag kan andas lite och inte behövt bita ihop för att hålla tårarna inne. Det är skönt ska jag tala om för er. Samtal (som dock inte har lyckats så bra) från min älskade Joav gör att jag kan somna riktigt gott.
Published with Blogger-droid v1.6.9

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar